Thursday, February 8, 2018

När Prestige vinner över förnuftet och sanningen - Snubbelstenar - Stolpersteinen i Stockholm - Forum för Levande Historia eller Histeria?



Lenins sten i Stockholm får ett sällskap.

Nyhet om snubbelstenar (till minnet av Förintelsen) - de kommer till Stockholm. Detta trots att den kategorin av judar som man vill hedra med dessa stenar (tysk konstverk) skall omfatta fanns inte i Stockholm.

”Inte relevant i Stockholm”, menar kulturförvaltningen i Stockholm  i en stor utredning om idén att införa så kallade snubbelstenar på stadens gator. Helt riktigt!

Det tycks har varit en prestigefråga då Regeringens myndighet (och DN-Kultur) som har lagt hundratusentals kronor för att driva projektet i flera år.

Det handlar ånyo om samma judar som deporterades från Finland och Norge som hade viss, oviss anknytning till Sverige (observera anknytning) och har fått sina stenar i Norge o Finland. En del judar på den tidigare listan har varit anklagade för spioneri för "Tredjemaktens" räkning. Visst kommer man att snubbla på sådana stenar. Det finns redan en snubbelsten till Lenins ära. 


Inga svenska judar eller judar från Sverige har deporterats till Auschwitz eller andra döds- och koncentrationslägren, ett öde som är en gemensam nämnare för så många av norska judar. Det blir ett nytt Levande Historia precis såsom i Sagan om Vita bussar som sattes i trafik för att rädda 1 500 svenska Nazifruar och barn och därefter andra arier (från Norge och Danmark). Till sist när Berlin var omringad så hämtades en del judar till Sverige. Då ville man rädda Sveriges ansikte... I Sverige har man försökt att glömma den delen av historien och för att rädda sitt rykte och sin forna starka koppling till Nazityskland så embalerade man samma händelse med en annan titel - Vita Bussar - Att rädda judar från Nazister. De flesta gick på det och namnen på de som kom med de första 40 busslaster är hemligstämplade och troligen kommer att suddas bort från arkiven.
Sanningen om de Vita bussarna kom fram till bredare kretsar tack vare just Ingrid Lomfors, då historiker. Hon kritiserades för det av flera, bl.a. av före detta fångar/överlevande som hämtades med de sista turerna. Tyvärr, så kunde de överlevande sin egen historia (min erfarenhet också från styrelsen av FFÖ) men inte helheten av Förintelsen eller historien bakom de Vita Bussarna och blev jätte stundom upprörda när de fick läsa sanningen flera år efter räddningsaktionen.



Snubbelstenar - Tre "oriktigheter" (minst) i DN den 8 februari 2018
1. Första personen, Arnold Herrman. Fick inte stanna i Sverige 1938. Det året avslogs det många, många fler ansökningar. År 1938 kunde man dock resa fritt från Tyskland (relativt). Kriget bröt ut i september 1939. Arnold Herrmann ansökte i mars 1938 om uppehållstillstånd hos Socialstyrelsen anger han lärare i religion som yrke och han har en anställning på den judiska internatskolan i Västraby. Om man skall tillämpa principen "de judar som sökte ett uppehållstillstånd i Sverige och nekades och dog/mördades senare, under Förintelsen skall hedras med en snubbelsten" är helt absurd. Antalet sådana är mycket stort och att ihågkomma 1 person från den så stora, homogena gruppen är fel och olyckligt. 
Sverige och Schweiz var de länder som anmodadeTyskland att stämpla ett J i judars pass. Den 5 oktober 1938 beslöt de nazityska myndigheterna att samtliga tyska och österrikiska judars pass skulle stämplas med ett rödfärgat "J".
2. Mycket av ovannstående gäller även för Hans Szybilski. Hans S. anklagades i Sverige för spioneri. Hans S. utvisades dock inte från Sverige men från Finland och har fått ett monument och en snubbelsten där.
3. Myndigheten Levande Historia har inte fått ett ja från Stockholms Stad till att sätta upp snubbelstenar som det hävdas i artikeln, snarare ett nej. Staden sa dock ja till andra former av konst eller liknande för att ihågkomma Förintelsen. Nedan finns länken till protokollet.

Adresser som DN uppger där de ovannämnda bodde i Stockholm tycks dock vara (de enda) riktiga uppgifter

"Levande Historia" sökte hjälp hos Liberalerna i Stadshuset. De skrev en mycket känsloladdat men ej faktaladdad skrivelse, ett ärende som behandlades på kulturnämndens sammanträde 2017-06-13. Nedan länk till protokollsutdraget för ärendet:
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1896474
Nämnden beslutade dock enligt ett eget gemensamt förslag till beslut där man snällt säger Nej till snubbelstenar i Stockholm men säger sig stödja andra förslag som har med Minnet av Förintelsen att göra. Forum för Levande Historia och Dagens Nyheters journalisten Torbjörn Ivarsson, tycks ha det svårt att förstå inehållet i beslutet. 


Beslut - Kulturnämndens sammanträde 2017-06-13Kulturnämnden beslutar enligt förslag från nämnden: 1) att ge kulturförvaltningen i uppdrag att i fortsatt kontakt med Forum för levande historia och andra intressenter arbeta för att på olika sätt uppmärksamma minnet av förintelsens offer, exempelvis genom koncept i enlighet med de tankar som finns bakom snubbelstenarna. Hur och var detta ska utformas är som i andra konstnärliga sammanhang inte en fråga för politiken.

Således så finns det en Ola Larsmo lista över ett antal judar men det finns däremot inga grunder som stöder ideen med införandet av snubbelstenar i Stockholm eller Sverige. 

Dagens Nyheter nämner idag i sin artikel Hans Szybilski som huvudfigur och en av de två kandidater till de första snubbelstenarna. Szybilski deporterades dock från Finland och var en av de åtta judar tvingades ombord den 6 november 1942 på fartyget S/S Hohenhörn i Helsingfors. Szybilskis namn finns på ett monument i parken invid Silja Line terminalen i Helsingfors en en snubbelsten finns nog också placerad i H-fors.


Protokollet fårn Helsingfors Stadsfullmäktige tyder att Staden invänder sig inte mot snubbelstenarna. Länken till protokollet nedan (på svenska och på finska).
https://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Suomi/Paatos/2017/Kanslia_2017-01-18_Kvsto_1_Pk/4DEEF86F-6D3B-C4F4-92DE-59DEC8400002/Den_av_ledamoten_Mika_Ebeling_vackta_motionen_om_h.pdf

Szybilski, läs Szybilskifallet* har undersökts efter andra världskriget av den svenska Sandlerkomissionen men vare sig den rapporten eller de vetenskapliga publikationer som finns att tillgå från Helsingfors Universitet ger en klar bild om honom. Särskilt under hans Sverigetid där han anklagades för spioneri.

Om Regeringen/Myndigheten har ett öveskott av medel eller arbetar enl. principen "öppen räkning" så skall de kanske istället bekosta den komplettering av Namnmonumentet vid Synagogan som är aktuell och där det finns en säker anknytning till Sverige och de familjer/överlevande som kom till Sverige.

Läs även:
http://jimbaotoday.blogspot.se/2017/07/snubbelstenar-med-kors.html

*Att läsa om Szybilskifallet: Den gemensamma kampen, Samarbetet mellan den finska och den svenska säkerhetspolisen åren 1938-1941 av Viktor Rantala (2013), https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/44840/dengemen.pdf?sequence=1