Thursday, June 29, 2017

Den första stolpersteine - snubbelstenen finns redan i Stockholm. Det sägs att den är uppbruten och bevarad från självaste Vasagatan.

Den första stolpersteine finns redan i Stockholm. Det sägs att den är uppbruten och bevarad från självaste Vasagatan. Stenen eg. stenar finns vid ingången till Moderna museet på Skeppsholmen. Invid finns ett foto med underskriften »Leninmonument 13 april 1917«. 

Övre bilden. Lenin år över Vasagatan i sällskap med sina värdar borgmästaren Carl Lindhagen och vänstersocialisten Ture Nerman.
Mannen på den nedre bilden heter Herman Göring. Hans sten finns under asfalten vid Gustav Adolfs torg 24, än så länge! Hitlers prins har umgåtts med Sveriges kronprins, konungen och massa andra svenskar men ännu inte hedrats på annat sätt mig veterligen.

Övre bilden. Sveriges Konung, Gustaf V i Berlin i februari 1939 på genomresa till Franska rivieran, uppvaktas av Hitlers kronprins, riksmarskalk Hermann Göring som representant för den tyska regeringen. Längst till vänster prins Gustaf Adolf, som var i Berlin för en ryttartävling.
Nedre bilden. Adolf Hitler med sin kronprins Herman Göring.


Inledning
Forum f Levande Historia m.fl. vill markera saker i Stockholm som har med "snubbelstenar" att göra. De använder massa av skattemedel för att hitta någon (jude) som passar in i projektet, åtminstone att anpassa en. Tyvärr, så hittar de ingen! Det är mycket, mycket lättare att hitta platser som är knutna till de som stödde nazismen och kanske markera de istället.

Den första snubbelstenen* - stolpersteine finns redan i Stockholm. Det sägs att den är uppbruten och bevarad från självaste Vasagatan. Stenen eg. stenar finns vid ingången till Moderna museet på Skeppsholmen. Invid finns ett foto med underskriften 
»Leninmonument 13 april 1917«. 
Monumentet är tämligen okänt, men fotot från Vasagatan är välkänt. Det visar hur Lenin vid sitt uppehåll i Stockholm under tågresan hem till Ryssland går över Vasagatan i sällskap med sina värdar borgmästaren Carl Lindhagen och vänstersocialisten Ture Nerman. Björn Lövins monument sattes upp sextio år senare, 1977. Till minnet av ?

För entusiasterna av den ryske diktatorn kan lämnas upplysningen att Lenin fortfarande är möjlig att beskåda "live", i sin gravkammare i Kreml, Moskva. Adressen, Röda Torget 1.

Killen på den nedre bilden heter Herman Göring. Hans sten finns under asfalten vid Gustav Adolfs torg, än så länge! Adressen, Gustav Adolfs Torg 24.

Ola Larso skriver, ännu en gång: Nu har Stockholms kulturdirektör och stadsantikvarie bestämt sig för hur projektet ska förstås. Och inte bara det – hur den svenska historien ska tolkas. Sveriges roll i Förintelsen har på senare år lyfts av historiker och kan förstås både som skamlig och hedersam. Men det tillkommer faktiskt inte kommunala tjänstemän att avgöra den saken, utan historiker och anhöriga och andra närmast berörda. Stockholm fortsätter enligt min mening att okänsligt snubbla på frågan.

Vilka historiker? Vilka anhöriga? Vilka närmast berörda? - Ola Larsmo tycks snubbla på frågan!

Som sagt: Mer politik än verklighet.
http://jimbaotoday.blogspot.se/2017/02/stolpersteine-eller-snubbelstenar-i.html
Gestapomän på ett annorlunda uppdrag. I bakgrunden, Vita bussarna.


1500 nazistfruar och barn (med resväskor mm) hämtades som objekt nr. 1 till Sverige av de sk Vita Bussar vet nog en hel del om nazismen liksom de tusentals kollaboratörer och sympatisörer i Sverige. Nazistfruarna eskorterades av Himmlertrogna Gestopokillar. För de ett annorlunda sista uppdrag, från NaziTyskland in i Sverige (Stockholm?). Skandinaviska krigsfångar (danska, norska och svenska) hade näst högsta prioritet. Vita bussarna i nazisternas tjänst användes för att förflytta 2.000 franska, ryska och polska fångar mellan olika läger.
De 1500 nazistfruar och barn som hämtades som objekt nr. 1 till Sverige av de sk Vita Bussar vet en hel del liksom tusentals kollaboratörer i Sverige (Levande historia). Man tar aldrig upp det i Sverige utom SDs historia. Om Sverige skulle sätta upp en gata med snubbelstenar för kollaboratörer och nazisympatisörer så skulle den nog löpa långt!

I Expressen om snubbelstenar - stolpersteine i Stockholm.   I korthet "Byt ut det löjliga förslaget om snubbelstenar och bygg en riktig museum till R. Wallenbergs minne"!


*En snubbelsten - Stolperstein är ett minnesmärke i form av en gatsten.

Sunday, June 25, 2017

Ucieczka z Polski - Flykten fr Polen



Droga ucieczki z Polski

Zastanawiałem się czy mam w tym tygodniu jechać z Polski promem ze Świnoujścia czy też z Gdyni.

Przez Świnoujście uciekłem z Polski równo 50 lat temu. Promem do Ystad a póżniej pociągiem do Sztokholmu.
Teraz, po 50 latach pierwszy raz promem z Polski do Szwecji i dylemat.
Którą wybrać drogę?

Romantycznie to powinienem wybrać prom do Ystad, wybrałem jednak drogę ucieczki kapitana Jerzego Milisiewicza na ORP Batory z 1 pażdziernika 1939 roku. Czyli prom z Gdyni by zobaczyć Hel.

Właśnie z Helu zorganizował na kilka godzin przed kapitulacją 2 października 1939 kapitan łaczności (ale świetny żeglarz) Jerzy Milisiewicz ucieczkę kutrem pościgowym ORP Batory.
Wypłynęli wieczorem o 19.30. Milisiewicz, zamiast obrać kurs na północ w stronę Szwecji, skierował Batorego w kierunku równoległym do Mierzei Wiślanej czyli kurs 45 stopni bowiem najsilniejszy kordon niemieckich okrętów znajdujował się od strony północnej i zachodniej portu helskiego, a wody w kierunku Prus Wschodnich są znacznie słabiej kontrolowane. Po dwóch godzinach, o 21.40 kpt. Milisiewicz zmienił kurs i obrał kierunek na północ 345 stopni w stronę szwedzkiej wyspy Gotland. Od wyjścia z portu Batory płynął z wyłączonymi światłami rozpoznawczymi.

Gdzieś w połowie drogi do szwedzkiej wyspy Polacy zauważyli dwa niemieckie okręty patrolowe. Skręcili na nowo na wschód udało się im się uniknąć reflektorów i kontaktu z niemieckimi jednostkami. Wrócili na poprzedni kurs. 
Nad ranem na Bałtyku zerwał się silny wiatr, który zaczął rzucać „Batorym”. Oficerowie marynarki wojennej zaczęli niedowierzać kpt. Milisiewiczowi bo wg. nich był z łączności. Atmosfera buntu! Oficerowie marynarki wojennej uważali że okręt zszedł z kursu. 
kpt. Milisiewicz powiedział że sa na zachód od wyspy Gotland i jeżeli jego kalkulacje są słyszne ro głębokość Bałtyku nie powinna przekraczać 20 metów. Zmierzono głębokość 18 metów.

Rankiem 2 października zauważono niemiecki samolot zwiadowczy. Informacja o ucieczce polskiego kutra pościgowego szybko dotarła do jednostek niemieckiej Kriegsmarine. Zaczęła się walka z czasem. Batory płynął w kierunku Gotlandii i szwedzkich wód terytorialnych. Niemieckie okręty powiadomione przez lotnictwo zaczęły zmierzać w kierunku Gotlandii i Batorego. 
Załoga kanonierki „Grille” prawie dogoniła Batorego (Grille był do wybuchu wojny jachtem/statkiem Hitlera). Jednocześnie szwedzki niszczyciel torpedowy „Ragnar” pośpieszył z pomocą i Grille zmienił kurs.
 „Batory” spokojnie przekroczył granicę wód terytorialnych Szwecji i Polacy bezpiecznie dopłynęli do portu rybackiego w  Klintehamn.

ORP Batory to ten sam na którym pływałem na początku lat 60 tych gdy był jednostką LOKu w Warszawie i na Zalewie Zegrzyńskim. Batory jest w Muzeum Marynarki Wojennej w Gdyni, na stałe, podobnie jak ja, na stałe w Szwecji.

Kpt. Jerzy Milisiewicz, kpt. Eligiusz Ceceniewski, kpt. Konrad Sawicz-Korsak, por. Tadeusz Męczyński, por. Alfons Górski i ppor. Mieczysław Tarczyński przedostali się następnie ze Szwecji do Anglii i walczyli aktywnie podczas 2 WS. Konrad Sawicz-Korsak został dowódcą na ORP Blyskawica.