Tuesday, March 21, 2017

✡ Dr. Janusz Korczak - Jude och Sionist ✡

Sommarkolonier Rózyczka i Goclawek - odling av grönsaker och grödor som i en kibbutz.


Man läser massa konstiga saker om Janusz Korczak i den svenska och internationella pressen.

En kvinnlig journalist, Åsbrink skrev nyligen i Dagens Nyheter att Korczaks föräldrar var - polska nationalister!

Min blogtitel med Jude och Sionist är naturligtvis lite att retas då Korczak var också en polack. Han läste och skrev på polska och pratade den finaste polska som fanns, inte som i Wajdas film Korczak. Naturligtvis så är själva definitionen jude i polack rätt så svår, både i mellankrigs Polen och nu.

Korczak liksom många andra judiska intellektuella drogs inte till de ortodoxa och inte heller de helt assimilerade. I polska källor läser man oftast att Korczak kom från en poloniserad eller en assimilerad familj. Jag skulle kalla det för en sekulariserad familj med allt vad det innebär fast även den beskrivningen är inte helt rätt.

Många har politiserat Korczak, gjorde honom till en polack eller en polack som i slutet av sitt liv återvände till sina judiska rötter. Internationellt så spred man historien som blev en legend om en polack, läs katolik som tog hand om judiska barn och lämnade de inte in i det sista, inför döden.

Ensam med Gud är en bok med böner som Korczak skrev. Den finns på svenska.  Boken återspeglar till stor del Korczaks religion, hans eget sätt med kontakter med Gud, hans Gud, utan namn, utan en mellanhand, en Gud utanför de erkända religionerna. Han sökte alltid till en Gud med många frågor som han besvarade självt. Om man vill absolut koppla Korczak till en trosuppfattning så är mysticism det som ligger nära till hands. Han efterlyser ofta en direkt kontakt med Gud utan några "Guds tjänare" som präster eller rabbiner!


Korczaks två böcker utgivna i Polen av Keren Kajemet. Keren Kajemet LeYisrael är bl.a. världens äldsta miljöorganisation. Den grundades år 1901 i Basel, Schweiz. Namnet, Keren Kajemet är uppbyggd av ordet Keren som betyder fond, och Kajemet som betyder skapande, uppfyllande, göra gott. Från början så köpte Keren Kajemet mark i Israel och gav den som ett arende för fattiga judar som ville leva på jordbruket. I Polen startade Keren Kajemet LeYisrael sin verksamhet år 1905 dvs under Tsarens tid.  Keren Kajemet LeYisrael hade en bokutgivnings verksamhet som hette Judaica i Warszawa.

Man läser massa konstiga saker om Korczak i den svenska pressen. En svensk journalist, Åsbrink, skrev nyligen i Dagens Nyheter att Korczaks föräldrar var - polska nationalister!

Här är några fakta om Janusz Korczak och de starka banden till det judiska och, fast inte lika starka, även till judendomen (kanske inte den mest ortodoxa).
  • Korczak skrev många recensioner av judiska böcker 
  • Korczak deltog i den andra sionistiska kongressen i Basel
  • Korczak deltog i barnhemsbarnens bön Kaddish om en av barnens föräldrar gick bort. Man gör det under elva månaders efter dödsfallet av en närstående. Barnen fick av Korczak uppmuntrande vykort efter ett antal gemensamma bönestunder (se nedan).
  • Korczak såg till ett det fanns ett särskilt bönerum (se bilden nedan) i det judiska barnhemmet Dom Sierot.
  • Korczak såg till att de barn som ville kunde lära sig hebreiska på kurser i barnhemmet Dom Sierot.
  • Korczak samarbetade med Jewish Agency för Palestina och tillhörde B'nai B'rith.
  • Korczak skrev under Keren Kajemets manifest som uppmanade insamling av pengar för att köpa mark i Palestina.
  • Korczak blir invald år 1935 i styrelsen av Keren Hajesod i Warszawa.
  • Korczak reste till Eretz Israel (Palestina) två gånger (1934 och 1936 år). Tredje resa var inplanerad till hösten 1939.
  • Korczak reflekterade över sin emigration till Eretz Israel
  • Korczaks och hans medarbetarnas otaliga artiklar med intryck från resor till kibbutzer och Eretz Israel publicerades i de judiska tidningarna och Korczak höll föreläsningar om Eretz Israel.
  • Korczak uppehöll korrespondens med ett flertal familjer i Eretz Israel, ofta bildade av han tidigare medarbetare på barnhemmet eller barnen som emigrerade från Polen.
  • Korczak uppmanade ständigt barnen, läsarna att skriva brev och artiklar sam skicka teckningar till "Maly Przeglad" om hur de firade judiska helgdagar, sk Nytt År, Hanukkah och Purim. 
  • Korczak skrev också själv i "Maly Przeglad" tidningen under dessa helgdagar
  • Korczak författade texter till de särskilda teaterföreställningar som ägde rum i Dom Sierot under judiska helgerna såsom Hanukkah och Purim.
  • Korczaks böcker gavs ut av Keren Kajemet 
  • Korczak förlorade arbete i Polska radion för att han var jude.
  • Korczak använde sig av Korczak, Hen-Ryk och Den Gamla Doktorn för att kunna lättare föra fram sina idéer än som Goldszmit.



Korczak uppmanade ständigt barnen, läsarna att skriva brev och artiklar samt skicka teckningar till "Maly Przeglad" om hur de firade judiska helgdagar, sk Nytt År, Hanukkah och Purim.

Korczak deltog i barnens bön Kaddish om en av barnens föräldrar gick bort. Man gör det under elva månaders efter dödsfallet av en närstående. Barnen fick uppmuntrande vykort efter ett antal gemensamma bönestunder, här 280 stycken.

Korczaks första resa till Eretz Israel ägde rum i början av September 1934 år. Bara tågresan från Warszawa till den rumänska hamnen i Constanta (Konstancja) varade trettio timmar. Därifrån tog han det polska båten "Polonia" till Jaffa i Israel. Här i samspråk med fartygsläkaren. 
Korczak såg till ett det fanns ett särskilt bönerum (se bilden) i det judiska barnhemmet Dom Sierot vid Krochmalnagatan 92.


Reklam om resor med ångbåtar SS Polonia eller SS Kosciuszko mellan Konstancja och Haifa. Så reste även Korczak till Eretz Izrael.

Efter Korczaks resa till Eretz Israel föreläste han om resan i den Judiska Institutets Bibliotek i Warszawa. Intäkter från föreläsningen gick direkt till Barnhemmet Dom Sierot.

Nowa, stara, ale zawsze pasjonująca literatura - Janusz Korczak - "W Słońcu”.

W gazecie, "W Słońcu" ukazywały się regularnie  artykuły Korczaka z gazetek tygodniowych z Domu Sierot i z Naszego Domu.

Nowa, stara, ale zawsze pasjonująca literatura - "W Słońcu”.

„Tęsknota jest jak cichy, biały gołąb.
Tęsknota wasza na białych skrzydłach
leci do rodzinnego domu i stuka w okno:
‘Otwórzcie’ .
I spotyka się z białym gołębiem waszych
bliskich i serdeczny, i dobry składa [mu] pocałunek.
Kochajcie białego gołębia waszej tęsknoty”.

Janusz Korczak, Tęsknota
"W Słońcu”, Gazetka „Nasz Dom”
nr 10 / 11, 1 VI 1920.

Sunday, March 19, 2017

Lucyna Perla Rozental skrev om Janusz Korczak

Lucyna Perla Rozental, min mor

Min mor skrev mycket på maskin. Här är hennes kritik om Wajdas film "Korczak".



Min mamma skrev mycket på en skrivmaskin men när hennes syn försämrades blev det stop.


Idag hittade jag min mammas minnesbilder av Korczak och Rózyczka. Allt skrev hon själv på svenska på datorn (Mac SE). Hon var 80+ då. Trots att hon hade mycket dålig syn kunde hon läsa om man förstorade texten på datorskärmen. Hon skrev ut det på en A4 ark. Det brukade bli 14-16 rader. De kunde hon läsa, tillräckligt med kontrast. Därefter rättade hon fel för hand. 
När hennes syn försämrades ytterligare förstorade jag A4 till A3 ark. In i det sista arbetade hon.

Här är hennes text inskriven av henne själv på svenska:

När Misza presenterade Korczak för mig, sa Doktorn med ett lätt leende: "Jag har alltid vetat att Misza har en god smak!".
Mitt nästa möte med Korczak ägde rum på en sommarkoloni. Man hade anordnat idrottstävlingar, sk. Olympiader. Alla deltog, både barn och vuxna och en särskild stor roll spelade den sportige Misza.
Barnens ögon glänste och ansikten var rosiga. Även om man förlorade väckte det inte några negativa känslor hos någon. Vänskapen bestod trots rivalitet. Och varade ofta livet ut.
Korczak betraktade barnen med glädje och stolthet. (Han tänkte nog) Jag är inte här för att de skall älska och beundra mig, utan för att jag ska arbeta för dem och älska dem. Och hans skyddslingar förstod det instiktivt ........


Ovan, minnen av min mor, Lucina Rozental från hennes möten med Korczak. Den första på barnhemmet Dom Sierot vid Krochmalna och senare kolonier i Wloclawek eller röda hund. Den sista gången hon såg Korczak på hennes födelsedag, den 5 augusti 1942 från lägenheten på Zamenhofgatan, då deporterades Korczak till Umschlagsplatz och Treblinka.


Allt skrev Lucyna Rozental själv på svenska på datorn (Mac SE). Hon var 80+ då. Trots att hon hade mycket dålig syn kunde hon läsa om man förstorade texten på datorskärmen. Hon skrev ut det på en A4 ark. Det brukade bli 14-16 rader. De kunde hon läsa, tillräckligt med kontrast. Därefter rättade hon fel för hand. 
När hennes syn försämrades ytterligare förstorade jag A4 till A3 ark på gula ark då jag fick för mig att det gav den bästa kontrasten.


På baksidan av ett A4 ark hittade jag skrivet med hennes darrande hand (därför använde hon datorn) - Jag såg med egna ögon hur denna grupp med 8 personer i rad gick längs Zamenhof-gatan.