Sunday, January 17, 2016

Warszawas befrielse 17 januari 1945


Tak to było wyzwolenie. Atak na Warszawe zaczał się 11-12 stycznia, na Północ i Południe od Warszawy. Gdy tzw "kocioł" się zamykał opusciła wiekszosc Niemców Warszawę (16 stycznia wieczorem) zostawiając 4 tzw zaczepne bataliony i kilka czołgów. Wycofanie z Warszawy niemieckich jednostek pancernych i Dywizji Fortecznej pozwoliło 1 Armii WP szybko i z niewielkimi stratami opanować miasto. 2 i 6 Dywizja Piechoty, które miały wykonywać uderzenia pomocnicze, wykonały uderzenie rozstrzygające. Dlatego w samej lewobrzeżnej Warszawie nie było większych potyczek. W całej tzw Warszawskiej operacji zginęło ponad 10 tys zolnierzy. Tak że to nie był spacer! Dla przewodników warszawskich polecam groby żolnierzy WP groby na Wolskim cmentarzu. Niedaleko zresztą grobów Powstańców i wymordowanej ludnosci Woli!

W całej operacji warszawskiej 1 Armia WP straciła 10 537 żołnierzy w tym 3116 zabitych. Ile strat miała Armia Czerwona nie wiem! I Polen anser man att man inte bör prata om befrielse eller den slutliga attacken mot Warszawa då den tyska motståndet var litet och att kommunister ersatte nazister.
Många påståenden har med det misslyckade upproret som startade den 1 augusti 1944 att göra.

I korthet så långt innan Röda armén och den Polska armén i juli 1944 närmade sig Warszawa österifrån så bestämdes (egentligen i London) att den underjordiska motståndsrörelsen, Armia Krajowa (Hemarmén), skulle göra uppror mot de tyska ockupanterna.

Många ville flytta på datumet tills de ryska och polska styrkor hade återhemtat sig efter de tuffa strider att inta Wislas högra strand och pressa tyskana över på andra sidan av floden. Många från Armia Krajowa (Hemarmén) hävdar att upproret s startdatum var politiskt, inte strategiskt. Den polska hemarmén var mycket underlägsna vad gäller vapen och hade stor brist på både ammunition och handeldvapen. Warszawas civilbefolkning drabbades hårt av striderna i staden. Enligt uppgift räknar den polska sidan med 16 000 döda eller saknade soldater, medan siffrorna på dödade civila ligger mellan 150 000 och 200 000. På den tyska sidan beräknas 8 000–17 000 soldater ha dött eller försvunnit.


Från den högra sidan av staden hade man sänt trupper till andra sidan och en beskjutning med berömda katjusjaraketer och trupper ur polska armén so mtog sig över. De drabbades  av stora förluster då soldaterna var inte tränade för och saknade erfarenhet för krigsföring i stadsmiljöer.

Tyskarna har efter 2 veckor slagit ner Warszawaupproret och efter 4 veckor upphörde striderna hely. Därefter tvingade man 600 000 av Warszawas civila ut ur staden. 150 000 av dem hamnade i nazityska koncentrationsläger eller tvångsarbete. Bland de var min svärfar och svärmor som båda var med aktivt i Warszawa upproret.
Mer än hälften av Warszawas bebyggelse i de hårda striderna och genom att tyskarna efter upproret systematiskt förstörde staden.



Alla "sympatisörer" av Armia Krajowa tror att Röda armén och den Polska armén gjorde halt utanför Warszawa på Stalins order. Man hävdar att stoppet i augusti 1944 var för rent politiskt, att låta de tyska trupperna kväsa det polska upproret i Warszawa som hade förankring, egentligen styrdes av den polska exilregeringen i London.  Att Josef Stalin inte ville tillåta en väst-orienterad regering är sant. 

Men sanningen kan vara helt annan. Den militära situationen. 

Faktum är att det var först den sista juli, således kvällen före starten på upproret, som Röda armén på väg in i Praga, den östra delen av Warszawa på den östra stranden av  Wisla - Vistula, när de tyska trupperna satte in ett våldsamt motanfall och inledde den bittra kampen som kom att kallas pansarslaget vid Praga och som kom att pågå in i september innan den Röda armén till slut erövrade Praga, men då var det försent för de polska upprorsmännen. Striderna var bland det häftigaste som utkämpats på östfronten under hela kriget. 

Den tyske militäre ledaren Heinz Guderian kommenterade kontroversen om att fronten stannade på Wislas östra strand: "Vi tyskar hade intrycket att det var vårt försvar som stoppade fienden mer än en rysk önskan att sabotera upproret". Efter de hårda striderna i augusti och september i Praga stadsdelen så retirerade tyskarna från Praga och sprängde den 13 september 1944 alla fyra broar, efter sig.



- Most Poniatowskiego został wysadzony około godz. 8 dn. 13 września.
- Most Kierbedzia [Miejski] około 23:20-23:30 dn. 13 września.
- Most Gdański w nocy z 13/14 września.
- Most Średnicowy około południa dn. 13 września.

När den polska arméns trupper slutligen den 17 januari 1945 befriade de västra delarna av Warszawa möttes de av en ruinstad.