Saturday, February 15, 2014

Nowe naruszenia mojego prawa autorskiego przez Tadeusza Nowakowskiego i Nowa Gazeta Polska


Przepisy dotyczące prawa autorskiego w Szwecji, EU i  w Polsce są wyjątkowo restrykcyjne!

Mimo to wielkie zdziwienie wzbudzają u  Tadeusza Nowakowskiego moje żądania odszkodowawcze z tytułu naruszenia praw autorskich poprzez  używanie moich zdjęć w gazecie Nowa Gazeta Polska w Sztokholmie. 



Tadeusz Nowakowski (pierwszy z lewej) dnia 13 lutego 2013 w szwedzkim sądzie, sprawa o 8-krotne naruszenie moich praw autorskich.  Następna jest w drodze! Na prawo od Nowakowskiego panowie Marian i Gabriel Wróblewscy którzy w 2013 roku drukowali ksiażkę w jego wydawnictwie a teraz występują przeciwko swojemu bratu!




Jedna sprawa to o 8-krotne naruszenie moich praw autorskich fotografa jest w sądzie a następna jest w drodze! Nowakowski twierdzi, broniąc się nieudolnie i powołując  zdolnych świadków, Mariana i Gabriela Wróblewskiego że moje zdjęcia nie są moje!

Jedna sprawa to o 8-krotne naruszenie praw autorskich fotografa jest w sądzie a następna o 2-krotne naruszenie praw autorskich fotografa jest w drodze!

Pan Nowakowski twierdzi, broniąc si
ę nieudolnie i powołują zdolnych (do wszystkiego) świadków, Mariana i Gabriela Wróblewskiego że moje zdjęcia, nie są moje!

I tym razem oprócz samego aparatu fotograficznego zachował się u mnie w archiwach dawny negatyw i kilka 
zdjęć. Należy też dodać, że tym razem długość negatywu, czyli ile rolka mieści klatek i co jest na innych klatkach zachowam dla siebie. Istnieje bowiem na nowo niebezpieczenstwo że Tadeusz Nowakowski powoła się na tych samych, zdolnych świadków, Mariana i Gabriela
Wróblewskiego którzy zeznają pod przysięgą bardzo swoistą prawdę. Mimo tego że są pod przysięgą!!!

I tym razem oprócz samego aparatu zachował się u mnie w archiwach dawny negatyw. Należy też dodać, że tym razem długość negatywu, czyli ile rolka mieści klatek i co jest na innych klatkach zachowam dla siebie. Górne zdjęcie to z Nowa Gazeta Polska. Nieudolnie zescanowane. Papier który trzyma Marian Wróblewski jest zescanowany dwa razy, jakby jedna kartka wypada mu z reki.  Takich zmian nie wolno robic bez zezwolenia, to naruszenie praw autorskich. Dwa dolne zdjęcia, to mój negatyw i pozytyw.

Oczywiście Marian Wróblewski może na nowo zeznawać że to on był fotografem i jego zeznanie może być na nowo, też pod przysięgą potwierdzone przez drugiego (etatowego ?) Świadka pana Nowakowskiego którym jest Gabriel Wróblewski. Oni są zawsze bardzo silnie, i wspólnie
utwierdzeni w swojej prawdzie.


Te aktualne zdjęcia są z negatywów z filmu zrobionego jesienią 1979 roku na występach Wojtka Młynarskiego w Sztokholmie. Negatyw z tym zdjęciem został już przedstawiony sądowi. Nie dałem tym razem pełnego opisu innych klatek by znów się nie zjawił fotograf i powiedział żfilm jest jego i dać pełne, obfite wytłumaczenie dlaczego zdjęcie jest jego i opowiedzieć historię o studio w którym kupił lub kupli (razem z drugim świadkiem Gabrielem) i zdjęcie i negatyw który nagle znalazł się, "nie wiadomo jak" w rękach fotografa Romana (Romualda) Wróblewskiego.

Nowakowski nie może zrozumieć żMarian Wróblewski i Gabriel Wróblewski nie są właścicielami moich zdjęć i nie mają do nich praw autorskich (w ten sam sposób, jak nie jestem właścicielem ani ich kawiarni ani ich wypieków). Dlatego Nowakowski, przyjmując takowe do publikacji, jak to on określa "w dobrej wierze" powinien sprawdzać kto ma prawa autorskie i postępować jak przystało na wydawcęWydawca jest odpowiedzialny za treść i zdjęcia w swojej gazecie.

Wydawca Polonica i NGP miał zawsze trudnosci ze zrozumieniem pewnych spraw, to mój wpis sprzed 2 lat.
http://jimbaotoday.blogspot.se/2012/04/korczakowskie-wychowanie-salutuje.html

Nowakowski nie może zrozumieć że tak jak Polonica i NGP są jego, kawiarnie, piekarnie i ciastka to biznes biznesmenów Mariana i Gabriela Wróblewski, to w ten sam sposób ja jestem właścicielem moich zdjęć i oni nie mają do nich praw autorskich. 
Pan Nowakowski nie przyjmuje ogłoszen za darmo a bracia Wróblewscy nie podają kawy i ciastek za darmo!

Ze wspisu: Kto i w jakich sytuacjach powinien pierwszy podać rękę, zadzwonić czy też ukłonić się?

takie pytanie  zadawałem mojemu Ojcu co do salutowania.  Szeregowy i kapitan - to wiadomo - 
pierwszy ten z niższy rangą. 

No dobrze tato ale co bedzie jak sie spotka dwóch pulkowników?

Ojciec odpowiedział krótko: Salutuje pierwszy ten który jest lepiej wychowany.

Dlatego wykonałem dzis (czytaj 2 lata temu) dwie rozmowy telefoniczne do wydawnictwa Polonica i Tadeusza Nowakowskiego!



Niestety nic nie pomogło!

Astrid Lindgren hjälpte mig varje gång jag var sjuk


Jag hade alltid problem med förkylningar och infektioner som härstammade från mandlarna i halsen. Låg ofta hemma. Då läste jag böcker av Astrid Lindgren. Om och om igen. Efter att ha flytt till Sverige förstod jag Astrids gärning. Träffade henne en gång, ville säga till henne hur mycket hon betydde för mig och vilket "lindgring" läsande av hennes böcker gav mig som liten. Fick inte fram orden. Varje gång jag är med mina barn och barnbarn i Vasaparken riktat jag blicken mot hennes hus med en ljus tacksamhets hälsning!

Först bara Dzieci z Bullerbyn, på svenska Barnen i Bullerbyn som den första polska utgåvan (1956) av alla tre böcker  om Bullerbyn hette.

Därefter kom Rasmus i włóczęga, således Rasmus på luffen (1956).


Varje gång jag är med mina barn och barnbarn i Vasaparken riktat jag blicken mot hennes hus (här i mitten) med en ljus tacksamhets hälsning!



Friday, February 14, 2014

Nowa Gazeta Polska och Polonica - nytt brott mot upphovsrättslagen upptäckt



Nowa Gazeta Polska i Stockholm fortsätter att använda mina fotografier och genom det bryter därigenom mot upphovsrättslagen.

Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk vilka inkluderar fotografiska verk (1960:729).

Upphovsrättslagen som den vanligen kallas, är från 1960 och gäller fortfarande!



Det innebar också att fotografi jämställs med all annan upphovsrättsskyddad konst!



Bilden högst upp är från internetsidan från Nowa Gazeta Polska, ett scan från internet (adress i vänstra hörnan och därefter sidan 11).  De nedre två bilderna en positiv bild och negativet till dito. Bilden tagen under hösten 1979 i Stockholm under uppträdandet av Wojciech Mlynarski. Jag och bara jag har upphovsrätten även till denna bild. Den övre bilden och också inscannad på ett dåligt sätt. Det ser ut att Marian Wroblewski tappar en sida av sitt manuskript, så är det inte.  Det kallas för en bildmanipulation och är straffbart. Det är nämligen inte heller tillåtet att manipulera en bild utan tillstånd från fotografen.

Igår, under domstolsförhandlingen vid Södertörns Tingsrätt, föreslog jag, uppmanad av Tingsrätten, en förlikning. 
Jag sänkte då skadeståndskraven och ersättningen för det tre redan publicerade bilderna i tidningen och på internet (8 gånger sammanlagt) med ca. 40%. I förlikningen ingick ovanstående bild som också olagligen publicerades i Nowa Gazeta Polska. Bilden och negativet uppvisades i rätten, Nowakowski och hans advokat. Nowakowski fick veta då från min advokat värdering av bilden. Polonicas Tadeusz Nowakowski avslog mitt förslag och förlikning.  Jag hoppas att han dock förstod att han är skyldig till ett nytt brott mot upphovsrättslagen. Jag kommer därför att kolla mitt postgiro under de närmaste tre (3) veckorna om någon inbetalning, således ersättning för bilden från Polonica kommit in.

Eftersom Nowakowski på nytt publicerar ett av mina foton kan det inte längre heta att han gjorde det i god tro, enligt mig.

Tryckfrihetsförordningens regler om ensamansvar för innehållet i en skrift innebär att en person måste registreras som ansvarig utgivare.


Nowakowski Tadeusz är ansvarig utgivare för Nowa Gazeta Polska. Utgivaren, ansvarar för det som står i en tryckt skrift, både när det gäller text och bild. Han kan inte ånyo komma med sina gamla ursäkter att det inte handlar om hans ovilja att göra rätt för sig, betala arvode för bilderna och sätta up mitt namn som fotograf eller ännu enklare, låta bli att publicera mina bilder och skylla på okunskap om upphovsrättsinnehavaren och budbäraren som gav honom mina bilder!

Att jag har ingen kontakt med bröderna, Marian och Gabriel Wroblewski och bara kontakt med systern Anna ger ingen rätt att publicera mina bilder och förklara det att orsaken till att han inte betalar det jag kräver är "en gammal familjefejd"!


Nowakowski har svårt att förstå att Marian Wroblewski och Gabriel Wroblewski inte äger mina bilder (på samma sätt som jag inte äger deras konditorier) och att de inte har upphovsrätten till mina bilder. Därför bör Nowakowski som han definierar "i god tro" inte ta emot fotografierna och publicera dem utan att först undersöka vem är det som har upphovsrätten. 


Konsekvenserna att publicera någon annans bild utan tillstånd och även ignorera att sätta upp dennes namn regleras klart i den svenska lagen. När en privat person publicerar andras bilder och blir blir påkommen på bar gärning förmedlas oftast en tillsägelse först. Det inget man behöver dock göra som fotograf. Egentligen kan en fotograf skicka en faktura och ta betalt för användningen redan med en gång. Fotografen har rätt att skicka en faktura där man tar betalt för: användningen av bilderna + skadestånd för bildstöld (100% av priset för användningen) samt skadestånd för utebliven byline (100% av priset för användningen) – man måste nämligen alltid skriva ut fotografens namn i anslutning till bilden när man publicerar den.

Detta får Polonica och Nowa Gazeta Polska (m.fl.) inte göra med andras bilder utan tillstånd
  • Publicera dem någonstans
  • Publicera bilder utan att ange vem som är fotograf
  • Sälja dem vidare
  • Manipulera eller ändra bilderna
  • Ta skärmdump på någons bild och publicera

Detta gäller alla bilder oavsett om det är en yrkesfotograf som tagit dem, eller en bild på internet eller i en blog eller tidning på internet.

Centralstationen i Stockholm - olika invigningar


När Centralstationen stod färdig 1871 hade man skapat Stockholms största och viktigaste mötespunkt. Men man glömde bort att inviga den för allmänheten. Det gjorde man först idag! 

Förra året I samband med World Toilet Day den 19 november passade man på att inviga den nya toaletten på Centralstationen i Stockholmdock utan att man flaggade för det!




Thursday, February 13, 2014

Wróblewski Gabriel och Wroblewski Marian - Kan man ljuga i rätten under ed? Vad heter det? Var det sanning?

Po szwedzku o tym jak moi bracia Marian Wroblewski i Gabriel Wroblewski byli świadkami przeciwko mnie w Sądzie szwedzkim i zionęli nienawiścią w czasie sprawy sądowej. Ja wtedy się strasznie za nich wstydziłem, głównie przed Rodzicami i siostrą.

Pamiętam że już jako dziecko deklamowałem, niby dla żartu:
Z mego braciszka moge być dumny gdyż jest on moim gwoździem do trumny!


Mened, i svensk rätt, ett brott varigenom den som avgivit vittnesed inför domstol, sedan i sitt vittnesmål ljuger på ett sådant sätt att han eller hon påverkar målets utgång. Påföljden är vanligtvis fängelse

Man skiljer på mened och på att vägra besvara en fråga under huvudförhandling. I det sistnämnda fallet kan häktning komma i fråga!

"Jag, (...) Wroblewski, lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra."


De två i mitten har idag vid Södertörns Tingsrätt vittnat mot sin egen bror - Gabriel och Marian Wroblewski


Judas Iskariot var lärjungen som förrådde Jesus för 30 silvermynt och lämnade ut honom till översteprästerna. Enligt evangelisten Matteus ångrade Judas sin gärning och hängde sig. Enligt Apostla­gärningarna köpte Judas mark för pengarna men fick aldrig glädje av sitt köp eftersom han föll framstupa varvid buken sprack så att inälvorna rann ut.




Marian Wroblewskis påståenden inför den svenska domstolen idag.

Påstående 1

    Marian Wroblewski framförde att jag är inte fotograf till fotot av vår pappa.
    Han motiverade det med att fotot är ett mycket bra foto (tack!) och att han vet att det var taget i en studio och att föräldrarna köpte både bilden och negativet från studion.

    Hans påståenden (under ed) är naturligtvis lätta att genomskåda och avfärda.
  • Ingen studio säljer negativ. 
  • Ingen studio använder en småbildskamera.
  • Ingen fotograf vänder kameran i studion upp och ned mellan tagningarna.
  • Kameran i studion vid porträttfotografering är fast och med en fast vinkel mot den avbildade personen (90 grader)
  • Ingen studio använder en putsad fasad från Birkagatan 3 (till vänster om porten) som bakgrund.
  • Ingen studio tar porträttbilder av personer med ytterrocken på.
  • Ingen fotograf i studion åker efter bildtagningen till min arbetsplats vid Karolinska och tar där en en sista bild på rullen.
  • Ingen fotograf/Studio lämnar ifrån sig negativet eller fullständiga rättigheter till bilden.
  • Inte kunde Marian Wroblewski ange vilken studio som min far anlitade!

Foton av Michal Wroblewski tagna strax före Michal Wroblewskis 80 års dag av hans yngste son - Romuald Wroblewski. Samtliga ovanstående bilderna tagna framför fastigheten Birkagatan 3 i Stockholm. På bilderna till höger ser man tydligt att Michal Wroblewski bär på en ytterrock!
Fotot av Michal Wroblewski taget strax före Michal Wroblewskis 80 års dag av hans yngste son - Romuald Wroblewski. Bilden tagen framför fastigheten Birkagatan 3 i Stockholm. Här i ramen, bakom glas i Romualds lägenhet på Nedre Kungsholmen.


Ingen studio säljer negativ. Ingen studio använder en småbildskamera. Ingen fotograf vänder kameran i studion upp och ned mellan tagningarna. Kameran i studion vid porträtt fotografering är fast och med fast vinkel mot den avbildade personen (90 grader).
Ingen studio använder en putsad fasad från Birkagatan 3 (till vänster om porten) som bakgrund. Ingen studio tar porträttbilder av personer med ytterrocken på.

Ingen fotograf i studion åker efter bildtagningen till min arbetsplats vid Karolinska och tar där en en sista bild på rullen. Bild 17 är tagen vid Thoraxkliniken mot Konung V forskningsintitut
Birkagatan 3 i Stockholm. Här bodde vår föräldrar. Det rosafärgade området utgör bakgrunden i det fotot jag tog av min far inför hans 80-årsdag!



Ingen fotograf i studion åker efter bildtagningen till min arbetsplats vid Karolinska och tar där en en sista bild på rullen. Här var det baracken som var av intresse. På sextiotalet bodde här sjuksköterskor som var anställda av KS. Konstigt nog så var morgonen badrummet i baracken fylld av personer som rakade sig och var av det motsatta könet till syrrorna. Det fanns också en tennisplan där träden står. Inget av det finns kvar idag!

Bilden av min far tog jag inför införandet av hans bild bland födelsedagar i dagspressen, här i DN. Så det var nog i början av oktober 1991 som jag tog bilden. Det var en kall dag och det var därför min far hade en rock på sig som jag bad honom förskjuta ner så att den skulle inte komma med på bilden.



Under över ett år visste vittnet Marian Wroblewski inget om fotot av pappa. Han framförde att vem som helst kunde ha tagit bilden av Michal Wroblewski i kostym och med slips. Så står det i sista versionen av brevet från Nowakowski till Tingsrätten från den 8 oktober 2013. Vad händer vid Tingsrättsförhandlingen? Ett mirakel! Marian Wroblewski minns plötsligt allt! 
Plötsligt vet han och är säker (även under ed) att att fotot var taget i en fotostudio och att våra föräldrar köpte både bilden och negativet från studion. Hans påståenden är naturligtvis inte svåra att genomskåda och avfärda.


Påstående 2
Vittne, Marian Wroblewski plötsligt kommer ihåg att det var han som tog bilden (se nedan Bild 3) som Nowakowskis Nowa Gazeta Polska publicerade. 

Före dagens förhandling då jag berättade för rätten om omständigheterna under vilka bild nr. 3 togs visste Marian och Gabriel Wroblewski inte var bilden togs. Men så efter pausen i Tingsrätten så visste de plötsligt allt! De kunde t.o.m. fastslå vem som tog bilden....

Detta trots att i målet (som pågått i över ett år) och senare under tingsrättsförhandlingen framgått att det var Marian Wroblewski som levererade, men tog inte själv bilden till Nowa Gazeta Polska.

Före dagens förhandling då jag berättade för Tingsrätten ännu en gång om omständigheterna under vilka bilden togs visste han nästan inget om bilden. Men så, plötsligt efter pausen i Tingsrätten så visste han allt t.o.m att han var den som tog bilden! Plötsligt!

Nu, vid vittnesförhöret minns plötsligt "ett 80 minus vittne" att det var han som var fotografen. Hans bror Gabriel Wroblewski bekräftar, även han under ed Marian Wroblewskis osanna version.

Till saken hör att Marian Wroblewski avlägsnade sig direkt efter vigseln till sitt konditori och fanns överhuvudtaget inte med under aktiviteterna och gemensamma fotograferingen i Stadshusträdgården.

Så det är i det närmaste helt uteslutet att han från sin konditori på Kungsgatan kunnat ta en bild av föräldrarna i Stadshusträdgårdsmiljö mot Riddarholmen.

Min advokat frågade snällt Marian Wroblewski om han hade något negativ på det, nej svarar Marian Wroblewski. Där vet jag däremot, att han talar sanning. Jag har nämligen självt, det nämnda negativet.


Till saken hör att Marian Wroblewski avlägsnade sig direkt efter vigseln till sitt konditori och finns överhuvudtaget inte med under aktiviteterna och gemensamma foton i Stadshusträdgården, vare sig han, hans fru janina eller hans dotter Sabina Wroblewski. Men Marian Wroblewski intygade  under ed att han är upphovsman till bild 3 i Nowa Gazeta Polska nr. 7 år 2012. Skall man tro på det? Skall man tro på Gabriel Wroblewski som under ed bekräftade det?
Ljudupptagningar från domstolsförhandlingen kan man få ut först när inspelningen expedierats vilket vanligen innebär att förhandlingen ska vara avslutad och protokollföraren fört ljudupptagningen till akten.


 Mened är ett artbrott med högt straffvärde. En vuxen person som döms för mened riskerar ett kännbart fängelsestraff.

Marian Wroblewski framförde att jag är inte fotograf till fotot av pappa. Han motiverade det med att fotot var taget i en studio och att föräldrarna köpte både bilden och negativet från studion. Hans påståenden är naturligtvis lätta att genomskåda och avfärda. Ingen studio säljer negativ och ingen studio (inte ens i Polen) använder en småbildskamera.

Wednesday, February 12, 2014

Ingemar Johansson - Ingo och Stanisław Królak - Är Królak levande?

Ingemar Johansson - Ingo blev världsmästare i tungviktsboxning 1959. Hans knockoutseger mot Floyd Patterson inför 30 000 åskådare på Yankee Stadium i New York är en av svensk idrottshistorias största ögonblick. Ingo blev på nytt folkets hjälte 1981 då han inför 250 tusen åskådare sprang Stockholm Marathon. 

Ingemar Johansson - Ingo blev på nytt folkets hjälte 1981 då han inför en kvarts miljon åskådare sprang Stockholm Marathon.  Här på Flemminggatan innan högersvängen mot St:Eriksgatan.
Alla ville se Ingo! Levande! Levande legend!

År 1981 sprang han Stockholm Marathon för första gången, 112 kg tung, på tiden 4.40.12. Därefter sprang han ytterligare två gånger, lika bejublad.
Stanisław Królak var en polsk cyklist, vinnare av Fredsloppet (Course de la Paix). Fredsloppet är en cykeltävling i Centraleuropa. Tävlingen var fram till Östblockets sammanfall det största etapploppet för amatörer. Involverade stater var i början Polen och Tjeckoslovakien, sedan 1952 även Östtyskland. Tre kommunistiska tidningar var arrangörer av loppet.  Loppet genomfördes mellan tre huvudstäder Warszawa–Berlin–Prag i olika riktningar och variationer av startplatsen och målet. Sträckan var på ca. 2400 indelad i ett större antal (12-13) etapper!

Stanisław Królak som var en polsk vinnare av Fredsloppet år 1956 blev i Polen en levande legend, precis om Ingo i Sverige.

Fredsloppets åskådare som ville se "levande Królak"


Stanisław Królak var en polsk vinnare av Fredsloppet år 1956. Han blev i Polen, en levande legend, precis om Ingo i Sverige.

Jag minns när min far tog mig till Marszalkowskagatan i Warszawa för att se loppet passera. Pappa hittade en plats på en lastbilens flak och sedan fick jag sitta på hans armar. Cyklister kom från Królewska gatan tror jag. 

Alla skrek: Królak, Królak, Królak.

På väg hem till Królewskagatan nr. 2 frågade jag min far: 
Czy ten Królak jest żywy?
Pappa är den här Królak levande?

Sunday, February 9, 2014

14 timmar under 31 dagar


Stockholms vardagen har känts ovanligt grå under januari!  Det var faktiskt riktigt molnigt. Stockholm hade bara 14 soltimmar under 31 januaridagar.

Inte sedan 1988, då månaden bjöd på sex soltimmar, har januari varit så snål med solsken i Stockholmstrakten som 2014.